Vad är våld?

”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något som den vill.”

Per Isdal, Alternativ till våld

Olika sorters våld

Sexuellt våld

Sexuellt våld innebär att tvingas utföra sexuella handlingar mot sin vilja. Sexuellt våld kan till exempel vara oönskad beröring, påtvingad sexuell aktivitet, påtvingade sexuella handlingar som känns onaturliga eller som skapar smärta, våldtäkt.


Fysiskt våld

Fysiskt våld är handlingar som skadar eller kontrollerar en annan människa. Detta inkluderar till exempel slag, sparkar, angrepp med olika föremål, att dra i håret, att bitas, att använda vapen eller kniv, strypförsök.


Psykiskt våld

Psykiskt våld är handlingar där den ena parten använder manipulation och hot av olika slag för att uppnå kontroll över den andra. Psykiskt våld kan till exempel vara hot, kränkningar, skambeläggning, kontroll eller isolering. Att förövaren hotar att ta sitt liv eller hota att göra offrets husdjur eller barn illa.


Ekonomiskt våld

Ekonomiskt våld är när den ena i en relation helt eller delvis kontrollerar den andras och/eller den gemensamma ekonomin. Den här typen av våld skapar en ekonomisk beroendeställning och gör att den ena parten förvägras självständighet. Att vara utsatt för ekonomiskt våld kan se olika ut, men exempel på detta kan vara att du inte tillåts ha eller tjäna egna pengar, att du måste visa alla köp du gjort eller att din partner tar lån i ditt namn.


Materiellt våld

Med detta menas våld eller hot om våld som går ut över saker. Till exempel att förövaren förstör ägodelar, ofta saker som är särskilt värdefulla för den våldsutsatta, eller tar sönder dennes bil eller bostad.


Latent våld

Det latenta våldet är ständigt närvarande i kraft av sin möjlighet, det är det osynliga våldet som ”ligger i luften”. Den som utsätts för våld i en nära relation lever i ständig beredskap och risken för nytt våld skapar ett strategiskt och anpassat beteende hos den utsatte för att undvika våld.


Hedersrelaterat våld & förtryck

Hedersrelaterat våld utmärker sig genom sitt kollektiva uttryck. Kännetecknande för våldet är att det inte utövas av en enskild man mot en enskild kvinna i en parrelation, att det grövsta våldet i regel är välplanerat och att både kvinnor och män kan utsättas.

Hedersrelaterat våld och handlar i många fall om hot som begränsar en ung persons handlingsutrymme eller rätt att själv välja partner. Den som öppet utmanar eller trotsar den rådande normen anses dra skam över hela familjen och riskerar att straffas fysiskt för att familjen eller ett utökat kollektiv ska återfå det som uppfattas som förlorad heder. Gärningspersonerna är ofta familjemedlemmar, släktingar eller andra medlemmar av gemenskapen.


Försummelse

Försummelse kan till exempel vara att hindras från att äta, sova eller uppsöka sjukvård, att få sina mediciner eller hjälp med sin hygien om man har en funktionsnedsättning.


En kvinna berättar

Varje historia som en utsatt kvinna berättar är unik för just henne. Men genom alla livsöden löper en gemensam röd tråd av liknande erfarenheter. Erfarenheter av att det egna livsutrymmet krymper, genom kritik och hot, genom psykiskt och fysiskt våld. Möt en kvinna som berättar sin historia.

”I början av vårt förhållande var han den mest charmerande person som någon kan önska sig. Han var oerhört hänsynsfull och uppvaktande mig med blommor och presenter. Allt kändes så rätt.

Sakta, sakta började han kritisera mig och de människor som står mig nära. Han började till exempel ha åsikter om vilka kläder jag skulle använda. Allt han kritiserade lindade han in i fraser där allt handlade om att han älskar mig och att han vill att vi ska vara tillsammans. Med tiden blev han också hotfull. Inte så mycket i början men ändå på ett kontrollerande sätt. Jag skulle ”uppföra mig”, sade han.

Första slaget kom en dag när jag för en gångs skull hade unnat mig att följa med arbetskamraterna ut på middag efter arbetet och inte kom direkt hem. Efter det blev mitt liv som att balansera på slak lina där samma handling fick olika konsekvenser varje dag. Ena dagen skulle jag ha på mig den där tröjan som var så snygg. Nästa dag tyckte han jag skämde ut mig som en slampa i samma tröja. Jag visste aldrig vad som skulle utlösa nästa slag. Till slut kretsade livet bara runt honom och hur han ville att jag skulle vara.

När jag fick kontakt med kvinnojouren kände jag för första gången på länge att jag inte var ensam. Där fanns kvinnor som lyssnade och framförallt trodde på mig. De fick mig att våga tro på min egen förmåga, på att jag var värd något. Jag fick också hjälp med det praktiska som frågor kring skilsmässan och bostadsköer.

Idag har jag en egen samtalskontakt från jouren. Med henne kan jag bolla allt som dyker upp nu när jag väl har lämnat honom. Hon har varit med som stöd vid rättegången och hon peppar mig när jag tappar modet kring vårdnadstvisten om barnen.”

Normaliseringsprocessen – vad är det?

En process där det du egentligen uppfattar som högst onormalt till slut uppfattas som normalt. Så här kan det gå till:

Man kan se ett förhållande som en fotbollsplan. I början av förhållandet har paret varsin planhalva och i ett normalt förhållande respekterar man varandra och samspelar över planhalvorna.

I vissa förhållanden nöjer sig inte ena parten med sin planhalva. Hen vill ha kontroll över sin hemsituation och sin partner. Därför tar hen över mer och mer av dennes planhalva tills bara en liten, liten ruta återstår i ett hörn. På denna lilla ruta ryms det självförtroende, den självrespekt och den självkänsla som den som utsätts har kvar.

>> Studier om våld mot kvinnor från Nationellt Centrum för Kvinnofrid, Uppsala Universitet

Hör av dig,

Vi har lång erfarenhet av att bemöta, stötta och hjälpa kvinnor som utsätts eller har utsatts för olika typer av våld.
Du kan ringa, mejla eller chatta med oss. När du kontaktar oss kan du vara anonym och alla samtal är kostnadsfria.
Om du behöver en tolk så ordnar vi det.